Categories:

Kattguldet?


Jag förstår att livet består av toppar och dalar. Jag kan också acceptera det fullt ut. Jag förstår bara inte skillnaden hur saker kan kännas så fruktansvärt olika beroende på när man upplever dem. En melodi kan jag ena dagen uppleva som fruktansvärt sorglig, medan jag nästa dag får otrolig kraft utav den.

Jag är som allra mest produktiv, idérik och hittar som mest livsglädje precis innan jag ska somna. Det är då jag planerar hur jag ska sortera min garderob, hur jag ska städa alla mina dammiga hörn. Det är också då jag går igenom alla jobbiga konfrontationer som jag kan tänkas hamna i imorgon eller i framtiden. Det är då jag samlar kraft och självförtroende att ta mig igenom livet. Problemet är att dagen efter är det inte säkert att inspirationen är lika hög. Det är som om nattens sömn ger en falsk trygghet och mitt undermedvetna kan i lugn och ro smida planer om vad som komma skall, men behöver inte stå för det de närmaste timmarna.

Hur ska man egentligen göra för att konservera den där känslan av att man är oövervinnelig, känslan av att allt är möjligt och livet är fantastiskt. Oftast när jag har den känslan är jag så full av den att jag inte vet var jag ska göra av den. När jag ligger på kvällen och ska slappna av inför natten så kan jag bli så fylld av inspiration och livsenergi att det inte går att somna. Var är konserveringsmaskinen då? Just då vore det perfekt med en liten glasburk med lock som man kunde stoppa ner all inspiration i och snabbt stänga locket och kunna öppna den igen när dalarna känns extra djupa.

Det finns säkert en miljon böcker att läsa om mental träning och andra så kallade självhjälpsböcker. Kanske är det en illusion vi bygger upp när vi intalar oss att livet är fantastiskt och allting är möjligt, bara du vill tillräckligt mycket. Men jag lever hellre i illusionen att livet är just fantastiskt, och möjligt, än fastnar längst ner på botten och bara ser det svarta och hur tungt allting kan vara. Jag ser hellre topparna, med guld som glittrar längst upp, oavsett om det är äkta eller inte. För världen, och framförallt din värld, blir inte bättre än vad just du gör den till.

Kärlek och respekt. Och vatten.

You Might Also Like



2 Comments

  • Maija Luuk

    februari 3, 2013 at 2:22 e m Svara

    Åh va jag känner igen det, i min ungdom klev jag upp o började måla. Men på senare år har jag ett blädderblock vid sängen o skriver ner alla härliga inspis tankar. Motiv på tavlor hamnar där, ideér till dvd skivor i bilder och film, vad jag skall gjuta i betong och hur konstruktionen skall se ut….allt hamnar i blocket, även drömmar som man drömt….det är lite roligt att läse senare. Drömmar är ju underbara, en helt nu värld, fast man sover och kan påverka drömmarna till lyckligt slut… Så lägg block o penna vid nattduksbordet. Alltid lika roligt att gå bakåt o läsa hur kreativ o fantastiska ideér man har, som man bara tar tag i när dagen ljusnar… Kram Maija

    • Beautiful Life

      februari 19, 2013 at 9:07 e m Svara

      Jag fick en skrivbok av min käre kombo Kim i Alla Hjärtans Dags-present, borde lägga den bredvid sängen och göra som dig!! Tack för tipset! 😀

Post a Comment