Categories:

Att följa normen – eller följa det jag vill


Under semestern förra veckan från social media så tänkte jag en hel del på hur påverkade vi blir/kan bli av andra mest hela tiden. Vi blir det så klart utanför social media också, men det blir så väldigt nära inpå när vi när som helst kan logga in och kolla hur andra har det, eller åtminstone väljer att dela med sig kring hur de har det. I dessa tankar väcktes idén kring dagens blogginlägg om att följa normen, eller inte.

Att följa normen eller vilja vara annorlunda?

Jag har nog så länge jag kan minnas haft en stor drivkraft till att inte alltid följa normen, att vilja göra tvärtom och vara ytterst tveksam till att följa strömmen. Ändå gnager det inom mig att vilja vara som alla andra, att inte sticka ut för mycket. Det är en konstig och svår konflikt inom mig att hålla koll på.

I princip dagligen stöter jag på saker som påverkar mina livsval och målsättningar. Det är inte alltid jag är medveten om att vissa saker, händelser eller grupptryck får mig att byta riktning, det kan ta olika lång tid innan jag inser det. När jag blivit medveten om det behöver jag hämta hem mig själv, undersöka vad det är jag vill och värdera det i förhållande till den riktningsförändring som har uppstått.

Ett exempel kom jag att tänka på när jag läste Clara Tolls blogginlägg ”Jag vill inte sälja viktnedgång, jag vill sälja hälsa”. Inom hälsobranschen finns det stor bantningshets och det är många som vill gå ner i vikt på olika, helst snabba, sätt. Ibland när min verksamhet går trögt är det lätt att ryckas med och fundera på om jag också skulle starta någon form av ”weight-loss”-grupp.

Jag brinner för att människor ska må bra, i min verktygslåda har jag både samtalsterapi och träningskunskap. Jag vill inte använda genvägar som sällan skapar hållbar livsstil. Bild: Pixabay

Viktnedgång i sig behöver inte vara något negativt, men problemet som jag ser det är att viktnedgång är en quick-fix. Ät det här pillret, träna på det här sättet, operationer eller stå på den här maskinen som vibrerar i 15 min varje dag och tappa 15 kg till sommaren. Det är ett synsätt som jag själv helst vill undvika att bidra till.

Yttre påverkan är stark

Ibland är det så illa att yttre påverkan ruskar om hela min grund och mina värderingar och en djup barndomslängtan efter bekräftelse, beröm och klapp på huvudet blir starkare än allting annat jag tror på. Då kickar gamla mönster igång och jag kan göra saker jag egentligen inte vill i tron om att få den där längtan tillgodosedd. Ganska obehagligt när jag inser att väldigt liten påverkan kan få så stor effekt på mina grundpelare. Då får jag hämta hem mig själv och hitta tillbaka till min egen grund att stå på igen.

inre-barnet

När jag tappar bort mig själv behöver jag grunda mig själv genom till exempel meditation och vård av mitt inre barn! Bild: Pixabay

Att jobba med mig själv och lyssna på min kropp har haft stor betydelse för att upptäcka sådana här saker tidigare än vad jag gjorde förut. När jag tänker tillbaka till vissa perioder av mitt liv så ser jag en vilsen liten flicka springandes mellan olika riktningar, vägskyltar och personer. En flicka med kaos inom sig och som liksom alltid försökte fly från sig själv i tron att någon annan eller något annat skulle göra henne lugn och hel.

Vill jag det här eller är det någon annan?

En bra fråga att ställa sig själv när saker inte känns helt rätt är ”Gör jag det här för att jag själv vill det eller för att jag tror att någon annan vill att jag gör det?”. Inte alltid helt lätt att besvara, men en ingång till att börja undersöka om en själv är på någorlunda rätt väg.

Jag upplever att det finns massor av val i dagens samhälle, men också en hel del oskrivna regler kring hur vi ska leva våra liv. Vad tror ni om detta axplock till exempel:

  • resa jorden runt eller åtminstone resa länge
  • läsa på universitet eller högskola
  • göra karriär
  • ha ett välstädat och ”välinrett” hem
  • bo i stan
  • skaffa partner
  • skaffa barn

Men vet ni vad? Det finns faktiskt hundratals andra sätt att leva och bli lyckliga på också. Du kan jobba på samma jobb och samma tjänst genom hela livet och må toppen! Du kan välja att bo ensam, skaffa flera partners och/eller bo på landet istället för stan. Och om du inte vill skaffa barn så är det helt upp till dig också, ingen annan har med det att göra.

följa-normen

Det kändes inte riktigt som att jag följde normen när jag flyttade från Stockholm och köpte hus mitt ute i skogen på landet…

Jag tänker såhär, allt passar inte alla, alla vill inte resa, bo i stan eller göra karriär och jobba minst heltid. Det bästa med det här är att det faktiskt går att strunta i att följa normen, det går att följa det jag vill istället för normer. Tänk på när du möter människor som lever annorlunda än dig själv, det finns varken rätt eller fel, du har ditt sätt och de andra har deras sätt att leva. Var öppensinnad och försök lägga dina egna värderingar och fördomar åt sidan så bidrar du till att människor kan leva sina liv och få vara sig själva.

Följer du normen? Blir du påverkad av andra även om du från början tänkte tvärtom mot vad de gjorde?

Tags:

You Might Also Like



3 Comments

  • Micke

    mars 17, 2017 at 11:46 f m Svara

    Bra skrivet . Tänker likadant i vissa frågor. Varför göra som alla andra ? Go your own way. Eller som en gammal kompis säger ”Folk klagar oavsett”

    • Beautiful Life

      mars 20, 2017 at 8:02 f m Svara

      Åh! JA! Den där ”folk klagar oavsett” är rätt bra att ha med sig då kan en verkligen go your own way! 😀

  • […] där vi hela tiden blir utsatta för intryck och påverkan hela tiden. I mitt inlägg om att ”Följa normen – eller följa det jag vill” skrev jag en hel del om detta och hur det ibland kan ta ganska lång tid innan jag ens inser […]

Post a Comment