Beautiful Life
Psykodynamisk samtalsterapi
Beautiful Life
Personlig träning anpassad efter dig
Beautiful Life
Kombinera träning och terapi

Träning

SER-terapi

Priser

Att våga kommunicera vad du vill

”Be careful what you wish for, you’ll never know who will be listening” – Terry Pratchett

För tre månader sedan så skrev jag en liten bucketlist, ett inlägg om 9 saker jag vill göra innan jag dör. I det inlägget kan vi bland annat läsa om att jag var nyfiken på att lära mig mer om hästar och att få prova på att rida.

– Bekanta mig med hästar och lära mig att rida. När jag var liten var hästar extremt farliga och det var inte någonting en kunde syssla med på fritiden (i föräldrarnas tycke alltså, eller kanske framförallt pappas). Idag förstår jag att denna filosofi var baserad på okunskap och jag kan också förstå att våra ekonomiska situation inte direkt skulle haft utrymme för det. Idag styr jag själv över mina intressen och prioriteringar och att lära mig rida är någonting jag kommer göra i framtiden, inte denna termin och troligtvis inte nästa heller, men vem vet, om ett år kanske?

Föga anade jag att denna möjlighet skulle komma så snart. Jag kommer inte ihåg om det var några dagar eller kanske några veckor efter att jag hade publicerat inlägget som jag pratade med en av mina närmaste chefer på mitt extrajobb och hon bjöd in mig till en ridtur på islandshästar där hon brukar rida regelbundet. Hon hade läst min lista på bloggen och jag blev både lite förvånad och glatt överraskad över hennes inbjudan. Det bästa med det hela var att det inte bara blev någonting som vi pratade om att det skulle bli av någon gång i framtiden, vi bokade också ganska snart ett datum!

Det datumet som blev inbokat var förra söndagen och det var verkligen intressant och kul att bli en erfarenhet rikare och att få bocka av en punkt på min lista! Jag trodde jag skulle vara nervösare, men kände mig lugn nästintill hela resan. Var lite pirrigt nervös när jag hoppade upp på hästen och funderade då en kort stund på hur jag skulle hålla mig kvar, sen hittade jag en bra balans och började känna mig mer trygg på hästryggen. Under ridturen fick jag testa skritt, tölt och små små inslag av galopp. Och lite obekväm trav (haha) innan jag fattade hur jag skulle hantera tölten rätt. Att rida vill jag verkligen testa igen!

try-islandshäst

Okey då, lite nervös var jag kanske inne i spiltan när Tyr skulle göras i ordning för ridturen. Gör jag rätt? Eller gör jag fel så att han kanske blir arg på mig?

ut-på-tur

Här sitter jag trygg på hästryggen och till och med fotar lite! Bakom mig har jag fantastiska Magda som gjorde detta möjligt! TACK!

våga-kommunicera

Lycklig och nöjd hästtjej på hästryggen!

ridtur-tillsammans

Visst ser jag nästan ut att vara född i sadeln? Haha!

Det bästa vi kan göra för att få det vi vill är att våga kommunicera vad vi vill. På baksidan av min almanacka tryckte jag orden ”det är faktiskt bara jag som kan veta vad jag vill” när jag beställde den i somras. Hur självklart det än må vara att personer runt omkring oss inte är tankeläsare så hamnar vi ändå hela tiden i situationer där vi (omedvetet?) tror att de är det. Jag är inne i en period där jag hela tiden kämpar och försöker bryta mina mönster och faktiskt berätta vad jag tänker, tycker och vill. Även om det ibland kan sitta väldigt långt inne och att det många gånger är obekvämt att uttrycka mig så överträffar resultatet hela tiden den känslan. Det är så värt det! Mina relationer fördjupas och jag börjar mer och mer förstå och ta till mig att jag är en del av en gemenskap som jag genom livet trott och känt att jag står utanför. Det som faktiskt har handlat om att jag själv inte släppt in någon i MIN gemenskap.

Så ja, den där listan jag skrev för tre månader sedan börjar nästan bli lite läskig. Fast läskig på ett bra sätt, för saker händer och blir verkliga. Jag blir medveten om mina inre begränsningar och låser upp mer och mer. Jag har börjat spåna på möjligheter att skapa retreats/workshops inför 2017. Och det kan vara så att den sista punkten också blivit sann, än så länge är det så pass nytt så det känns lite väl privat att skriva om här på bloggen. Men omtumlande och härligt, ja!

Tror du också ofta att andra människor är tankeläsare? Kan du bli bättre på att våga kommunicera vad du vill? Vem vet, det du önskar och vill kanske går i uppfyllelse…

Kostrådgivning online

I det här inlägget tänkte jag berätta om en av mina nyaste tjänster i mitt företag, nämligen kostrådgivning online. Ett enkelt och smidigt sätt att göra en översikt kring din kost och få tips och råd från mig utifrån mitt perspektiv och mina utbildningar. Av erfarenhet vet jag att en kostförändring är svår att få till om vi ändrar för mycket på en gång, därför utgår jag alltid ifrån din nu-situation och ser över hur vi på enklast möjligaste sätt kan göra små förändringar som gör stor skillnad i resultat. Jag vill att du ska få en hållbar kostsituation som du kan använda och hålla i över tid, jag brukar kalla det en livstil istället för en tillfällig diet.

Kostrådgivning online – så går det till

För att jag ska få en bild av hur din kostsituation ser ut idag så kommer du få rapportera in vad du äter under tre dagar med hjälp av en app till din smartphone (alternativt via ett program i datorn. Jag rekommenderar att du fyller i två vardagar och en helgdag. Tillsammans med denna rapportering vill jag också att du skriver några meningar kring dina matpreferenser. Vad tycker du om? Vad tycker du inte om? Har några allergier som jag behöver ta hänsyn till? Jag vill också att du lägger till några meningar kring hur du upplever din kostsituation idag. Vad är du nöjd med? Mindre nöjd med? När är hunger och frestelser som störst? Någonting mer du vill jag ska veta om? Slutligen vill jag att du skriver några meningar om varför du vill genomföra en kostrådgivning. Vad är ditt mål med rådgivningen? Vill du gå upp eller ner i vikt? Vill du orka vardagen bättre? Orka träningen bättre? Få tips, råd och inspiration kring vad du ska äta? Se över om du får tillräckligt av alla näringsämnen? Allt detta och lite information kring ålder, vardagsmotion och träning kommer du fylla i via ett dokument som jag skickar till dig vid anmälan.

När du är klar med ”förjobbet” så börjar mitt jobb. Jag kikar igenom vad du rapporterat in och tillsammans med vad du har för syfte med rådgivningen och dina matpreferenser så syr jag ihop ett kostförslag för två dagar. Du får tillbaka ett kostschema både på hur ditt intag såg ut på det du rapporterat in och självklart får du också tillbaka ett kostschema på mitt kostförslag. De här kostschemana innehåller siffror på hur fördelningen ligger mellan fett, protein och kolhydrater, men också de vanligaste näringsämnena och kalorimängder. Jag är inte ute efter att du ska räkna kalorier dag ut och dag in, utan jag förespråkar även här att det ska vara enkelt. Första dagarna kanske du behöver mäta lite mer exakta mängder för att få koll på en portionsstorlek och så vidare, men efter några dagar har du fått in känslan för hur mycket det bör vara utan att mäta hela tiden!

Kostrådgivning online – mina källor

Jag har gått lite olika utbildningar där jag samlat på mig erfarenheter och kunskaper, mer vilka det är kan du läsa på sidan Om mig. Jag utgår framförallt från Nordiska näringsrekommendationerna 2012 och anpassar utifrån dina egna preferenser och vanor. Generellt handlar det ofta om att försöka välja omättat fett istället för mättat fett, att byta ut snabba kolhydrater mot mer långsamma och att få i sig ordentligt med frukt och grönt under en dag.

Till min hjälp när jag räknar och skriver kostscheman har jag ett program som heter Dietist Net Pro.

Kostrådgivning online – komplettera med samtal online

Att förändra vår kost är inte alltid enkelt, många är vi som vet exakt vad vi borde äta, ändå väljer vi saker som inte är bra för oss. Mat och alla känslor kring mat sitter djupt inom oss och det finns alltid de där tillfällena som gör att vi äter mer än vad vi borde. Om vi är ledsna så vill vi gärna tröstäta. Om vi är glada eller har lyckats med någonting så ska det firas med någonting ätbart, gärna extra gott (och onyttigt?). Men hur ofta reflekterar vi över vårt beteende och vad är egentligen sug/känslor och vad är vår faktiska hunger? Många äter när de är rastlösa, inte när de är hungriga. Om du vill få ett högre medvetande och förståelse kring ditt beteende kring mat så rekommenderar jag också att komplettera din kostrådgivning med samtal. Samtal kan jag också erbjuda online över Skype eller annan plattform.

Just nu söker jag träningsklienter för att slutföra min samtalsterapeututbildning, därför kan jag erbjuda reducerat pris på samtal ett tag till. Just nu ligger priset på endast 400 kr/timma. Läs mer på sidan om Priser.

Kostrådgivning online – priser

Kostrådgivning online: 800 kr för första tillfället

Uppföljning: 450 kr (gäller vid bokning inom ett halvår från första tillfället)

Just nu har jag ett fåtal erbjudande kvar med nyhetsrabatten. Rabatten innebär att du får en kostnadsfri uppföljning inom ett halvår från första tillfället.

Anmäl ditt intresse via anna@beautifullife.se så mailar jag ut dokumentet med alla frågeställningar och mer information om hur du rapporterar in din nuvarande kostsituation.

Om du gillade det här inlägget så får du jättegärna dela med dig av det i någon social media så att fler får möjlighet att ta del av det jag skriver och erbjuder! Det skulle betyda otroligt mycket för mig!

Länkkärlek 17 – Mary-Lou Active living

Idag presenterar jag ytterligare en kollega från certifierade Mammamage-tränarna. Mary-Lou brinner precis som jag för att skapa funktionella kroppar med fokus på bålstabilitet. Jag har inte träffat Mary-Lou, mer än att jag har sett att hon brinner för sitt jobb i den gemensamma FB-gruppen, därför låter jag henne själv sköta presentationen:

Jag heter Mary-Lou, utbildad leg naprapat och Certifierad Mammamagetränare och arbetar på ett gym i Gåshaga, M3Gym. Jag har världens bästa yrke! Mitt fokus oavsett vilken patient jag möter är att försöka hitta strategier för att återskapa rätta förutsättningar för funktion.

Jag vill gärna dela med mig av egen erfarenhet kring träning efter graviditet då jag hoppas att det kan hjälpa någon där ute med samma eller liknande besvär.

Jag har två barn, 14 och 11 år gamla. Jag har tränat hela mitt liv, allt från olika sporter till regelbunden gymträning. Jag tränande flitigt under och efter båda graviditeterna, men ingen specifik fokus på bäckenbotten eller fokus på rätt träning. Jag var stark, hade inga problem att lyfta tungt, inte ont i ryggen och inga besvär med att hålla tätt. Men efter andra barnet som vägde 5 kg började jag efter några månader ha en tyngdkänsla i underlivet. Jag ringde till barnmorska som sa att det var framfall och att det var inget oroa sig för. Tyvärr fick jag inga råd om hur jag skulle få hjälp med detta.

Hjälpen kom när jag utbildade mig till Mammamage-tränare. Jag förstod att jag var stark, men knappast funktionell. Jag hade lärt kroppen att hitta andra vägar till kraftutveckling, men som inte gav optimala strategier för stabilitet. På grund av kompensatorisk muskelaktivitet hade jag svårt att kontrollera det så kallade buktrycket. Detta orsakade i mitt fall att varje gång jag ansträngde mig blev det ett tryck ner mot bäckenbotten som efter två förlossningar antagligen var försvagad och inte orkade hålla emot trycket.

Jag har jobbat och jobbar varje dag med att aktivera rätt muskler och det har blivit mycket bättre. Nu är jag stark och på väg att bli 100% funktionell!

Det är aldrig försent att börja träna rätt och hitta rätt muskelaktivering!!!

Att få hjälpa kvinnor idag till att bli medvetna om att det viktigaste är att hitta rätt funktion för att kunna bli starka och funktionella är någonting jag verkligen brinner för!

mary-lou-acitve-living

De två översta bilderna visar en mer korrekt aktivering som tar med hela bålens funktion, inklusive bäckenbotten. Den korrekta aktiveringen planar ut magen och skapar optimala förutsättningar för rätt funktion. De två nedersta bilderna visar en ganska typisk aktivering där aktiveringen kommer väldigt högt uppifrån och skapar ett högre tryck neråt mot bäckenbotten.

Följ mig gärna på instagram marylou_active_living

Influencers of Sweden – bloggträff i Örebro

Som jag skrev om häromveckan så händer det inte så mycket just här på bloggen just nu, men en hel del i min egen tankeverksamhet kring hur jag vill att framtiden ska se ut. Igår fyllde jag på mer inspiration och motivation att börja agera i mina projekt, inte bara hålla dem på tankenivå. Igår hade vi nämligen den första Örebro-träffen i nätverket Influencers of Sweden. Jag fick både träffa grundaren och VD:n Linda Hörnfeldt och en hel drös med lokala kollegor som också driver sin verksamhet i sociala medier.

Vi är samlingsplatsen för bloggare, YouTubers, Instagrammare och andra kreatörer inom sociala medier och vi arbetar för att tillvarata branschens gemensamma intressen och verka för gemensam branschetik och riktlinjer – Influencers of Sweden

Ett återkommande samtalsämnen under kvällen var bland annat svårigheten att sälja sig själv och att våga sätta värde på det vi själva gör. Det är ofta betydligt lättare att prata gott om andra, men det jag gör är väl inte så avancerat… Bort med de tankarna! Vi måste våga tro på oss själva och framförallt prata pengar och VÅGA TA BETALT. Ingen annan kommer göra det åt dig, ingen annan kommer klappa dig på axeln och ge lite extra betalt bara för att.

Superroligt att vi blev ett helt gäng som dök upp och jag hoppas verkligen på framtida träffar och möten tillsammans, både i det här nätverket och även samarbeten i andra former. Jag har definitivt hittat ett nytt fika-/matställe inne i Örebro som jag dessutom hoppas kunna samarbeta med och erbjuda catering från i framtida workshops/events och kanske även köra någon form av träff/aktivitet på själva stället också! Stället heter Kafé Kulör och ligger vid Järntorget inne i Örebro.

kafe-kulör

Mingelfika som Kafé Kulör hade fixat! De gula och röda smoothies:arna närmast kameran hade Victorias provkök mixat ihop innan träffen!

victorias-provkök

Victoria och Åsa berättar mer om kvällens mingelfika!

drivhuset-örebro

Ulrika berättade mer om Drivhuset och Creative House som vi hade förmånen att få låna lokal av.

21112016-img_0557

Trevliga pratstunder med bloggandet i fokus!

örebloggers

Mingelfikat smakade mums!

influencers-of-sweden

Jag smaskade på lite chiapudding med smoothie ovanpå, raw brownie, färsk frukt och smoothie och lite alkoholfri cider
candymail

Vi fick med oss en godislåda från candymail.se, tack för den chokladen!

kafe-kulör

Så himla kul att det öppnat sådana här härliga initiativ i Örebro under åren jag inte bott här. Måste gå dit och äta och spana in inredningen som Åsa berättade om.

Här är några som också bloggat om kvällen:

Vad roar du dig med i novembermörkret?

Vad ger dig energi? Var läcker du energi?

Igår var det en riktigt skön och givande dag, en dag med mycket energi. Jag började med att ligga kvar lite längre i sängen utan att få dåligt samvete för det. Jag hann jobba några timmar, både med bloggen och på mitt extrajobb. Fördelat under dagen så hann jag dessutom ha djupa och givande samtal över telefon med hela FEM (!!) nära vänner (och då inkluderar jag även förmiddagens samtal med mormor). Ja, lite chockad över mig själv blir jag när jag tänker på hur mycket ”telefonfobi” jag haft under åren tidigare. När jag sedan kom hem på kvällen kände jag mig bara sådär härlig, inte överdrivet speedad som jag ibland kan bli om jag gett väldigt mycket av min egna energi under dagen och som kan vara svårt att varva ner från. Jag kände mig bara harmonisk och tacksam och insåg att energibalansen under dagen hade varit alldeles lagom, jag hade nog fått lika mycket energi som jag hade delat ut. Och så fort jag lade huvudet på kudden så kom John Blund och sövde mig.

Ett av gårdagens samtalsämnen var just det där med energi. Ett ämne som jag skulle kunna reflektera över oftare än vad jag gör. Ibland kommer det som en chockande påminnelse när energin är fullkomligt slut. Ibland tänker jag på den när den är sådär perfekt som den kändes igår, men jag gör aldrig riktigt någon helhetsöversyn. Vad ger mig energi? Eller framförallt, vart har jag mina energiförluster? Kan jag undvika att läcka som ett såll och spara på min energi och undvika dräneringen?

Jag reflekterade också igår över olika energinivåer och hur det skiljer sig mellan oss som personer. Och hur vi är tillsammans med andra. Och hur olika vi kan vara beroende på vem vi är tillsammans med för stunden. Med vissa människor kan min energinivå vara extremt hög och sprudlande, med andra kan jag upptäcka att jag håller tillbaka mig själv. Just det där att hålla tillbaka mig själv inser jag att det tar väldigt mycket energi, konstigt nog. Även om den skillnaden inte direkt är medveten så blir det ju en balansgång att hålla tillbaka sig själv ”lagom” mycket, hur sprudlande kan jag vara nu? Hur mycket ska jag hålla tillbaka? Hur mycket kan jag släppa fram?

Jag tycker det är väldigt intressant vem vi blir tillsammans med andra. Om energinivåer skiljer sig väldigt mycket åt mellan två personer, hur mycket behöver personerna anpassa sig till varandra för att ”matcha” energinivå? Om den ena höjer sin energi och den andra sänker sig, vad blir konsekvenserna? Klarar de ändå av att mötas och vara sig själva så som de mår bäst av? Är energier ett annat ord för personkemi?

Sammanfattningsvis så kan jag nog ändå se att jag är relativt medveten om min energi och vart den försvinner. Det är inte alltid jag ser att energiförlusten pågår i stunden, men jag kan i alla fall reflektera över det efteråt och försöka göra någonting för att undvika samma misstag i framtiden. Jag kan även se att saker som GER mig energi kan vara en energiförlust om jag går in i dem med för låg energimängd/nivå från början alternativt har för mycket på gång samtidigt. För mig ger det otroligt mycket energi att omge mig med människor där jag får vara mig själv, känna att jag kan vara ärlig både mot dem och mig själv och får ha djupa och reflekterande samtal tillsammans med dem, istället för kallprat om väder, vind och hur mycket ludd det ligger i torktumlaren.

energi-semester

Kan du hitta dina energistationer i vardagen? Ibland är det lätt att fastna vid att det bara är på semester och lediga stunder som vi fyller på med energi…

Vad ger dig energi? Är du medveten om dina energiförluster?

Boktips på ämnet:

Energitjuvar: i familjen, relationer och på jobbet

Tips på andra inlägg som kan vara intressanta:

Vänskap och att vara en del av gemenskapen

Energibudget – hur ser din ut?

Rädsla – och att övervinna den

Hemmagjord sportdryck

Det har ekat ganska tomt här på bloggen ett tag. Utåt sett så kanske det inte verkar hända så mycket varken här eller i mitt företag just nu, men inuti mig själv så händer det omtumlande saker mest hela tiden. Omtumlande som i positiva saker. Lite som en startsträcka för fantastiska saker på flera olika plan i livet. Jag samlar kraft och tänker mycket på vad jag vill framåt i livet och hur jag ska göra för att få mitt företag att växa. Jag blir också lite yr av att läsa mitt inlägg om 9 saker jag vill göra innan jag dör och inser att saker och ting händer på listan. Jag börjar hitta en träningsrutin där jag ser fram emot att träna och jag experimenterar med en hållbar kost som inte handlar om dieter och kalorier, utan istället handlar om livsstil och vad jag behöver för att få energi till livet och träning. Sammanfattningsvis skulle jag säga att livet är jäkligt härligt och omtumlande just nu och möjligheterna känns så mycket större än utmaningarna!

Men det jag ville tipsa om idag är en hemmagjord sportdryck som du kan använda i lite olika syften. Oftast behövs ingen sportdryck för våra vanliga 30-60 minuters pass, men omständigheter kan ändå påverka att det blir viktigt med återhämtning och att återställa vätskebalansen. Själv använder jag denna sportdryck på fredagar när jag leder spinningpass kl 10.30 på förmiddagen. Jag upplever det som svårt att ladda med vätska ordentligt före passet och jag blir av med en hel del vätska genom svettningarna under passet, vilket tidigare ledde till huvudvärk och trötthet på eftermiddagen.

Jag gillar känslan av att bland en egen sportdryck eftersom jag vet exakt vad jag har haft i den. Jag behöver inte fundera på om den innehåller några konstigheter, onödiga tillsatser eller hur balansen mellan de olika sockerarterna ser ut. Att det också blir billigare är ju inte helt fel heller. Innan du börjar använda sportdryck så ta gärna en funderare på varför, vad är ditt syfte med drycken? Känner du igen dig i mitt problem med att ett hårt konditionspass brukar innebära huvudvärk några timmar senare? Eller kör du långpass och behöver lite extra energi en bit in i passet? I både träning och kost så går det oftast inte att ge några generella råd, vi behöver i princip alltid utgå från dig som individ och dina behov och målsättning. Jag har till exempel skrivit om uttrycket ”det beror på” i inlägget Personlig träning – hur går det till?

Hemmagjord sportdryck

1 liter vatten
1-2 krm salt
0,5 dl druvsocker
1-2 msk saft eller juice (jag använde en halv pressad apelsin imorse)

Blanda ihop allting i en valfri dryckesbehållare och drick under eller efter passet!

Varför blandar jag det jag blandar?

Först och främst har jag i lite salt i vattnet för att saltet binder vätskan lite bättre i kroppen istället för att vi ska kissa ut vattnet ”direkt”. Under ett intensivt och svettigt pass så försvinner det en hel del vätska, och salt, från kroppen som jag vill återställa snabbt med min hemmagjorda sportdryck. Jag blandar också i druvsocker eftersom det är den snabbaste formen av kolhydrater, glukos, som kroppen och musklerna kan ta upp direkt och när vi blandar det med en lagom mängd fruktos så har det visat sig att kroppen kan tillgodogöra sig en större mängd kolhydrater än om vi bara skulle tillsätta ren glukos. Enbart fruktos kan bara tas upp av levern, om drycken bara skulle innehålla det så skulle det innebära att kolhydraterna som tillförs under passet inte kan tas upp direkt av musklerna utan behöver gå omvägen via levern. Om du vill veta mer om sportdryck vs vatten så kan jag tipsa om Jakob Gudiols inlägg om detta på traningslara.se.

Näringsvärden hemmagjord sportdryck:

(beräknat med 2 msk färskpressad apelsinjucie)
Energi: 126 kcal
Kolhydrater: 31 g
Protein: 0,2 g
Fett: 0,1 g

hemmagjord sportdryck

Min hemmagjorda sportdryck, här med en liten ekologisk banan också

Brukar du använda kost/dryck på något speciellt sätt i samband med träning?

Länkkärlek 15 – Roots and crown

Idag presenterar jag en kvinna, som precis som jag, bland annat är certifierad MammaMage-tränare. Idag skriver hon om hur hon gått från att vara anställd som fysioterapeut inom primärvården till att skapa någonting annat, mycket tack vare att hon tillät sig själv att lyssna på sin inre röst. Jag tycker det känns fantastiskt fint att läsa Ylva Deplancks inlägg om hur hon jobbar med människan och helheten, någonting som jag också eftersträvar i mitt företag. 

Jag har också tidigare delat med mig av min erfarenhet av Frigörande dans – så som livet borde vara.

roots-and-crown

Bild från Ylva Deplanck

Terapeutisk yoga och dans, hur kan det hjälpa?

Jag är legitimerad fysioterapeut (sjukgymnast) och har jobbat inom primärvården i Stockholm i åtta år. Jag har träffat otaligt många människor med smärta eller stress i kropp och/ eller själ.

Mitt största intresse och inriktning har länge varit psykosomatik, alltså det som berör både själ och kropp. Obalanser och sjukdomar som triggas av – eller helt eller delvis har sin grund i det psykologiska och emotionella. Exempel på sådana besvär kan vara utbrändhet (psykisk ohälsa som är den vanligaste sjukskrivningsorsaken i vårt land idag), långvarig smärta, magbesvär, sömnbesvär, depression och hormonell obalans.

2012 tog jag tjänstledigt från min sjukgymnasttjänst, en tjänstledighet som så småningom ledde fram till att jag sa upp mig. Min inre röst kallade på mig att jobba ännu mera holistiskt än vad jag hade fått chans till som sjukgymnast. Jag längtade efter att få möta människor och dela med mig av den terapeutiska yogan som hade öppnat en helt ny värld för mig. En värld där man istället för att klippa topparna på ogräset (symtomlindring), som man så ofta fortfarande gör inom traditionella vården, ger en möjlighet att få syn på och välja att rycka upp ogräset ända nerifrån dess rötter. När rötterna väl är borta, är grundorsaken borta, och det finns inte längre några symtom att döva.
Jag hade själv ganska länge satsat på fysisk träning och sjukgymnastik som terapi, tränat fysisk form av yoga, utövat både qi gong och tai chi, gått i samtalsterapi och provat på diverse alternativa behandlingar för att dämpa min inneboende stress som också mer och mer uttrycktes som sömnbesvär, stelhet, smärta och diverse obalanser i den fysiska kroppen.

Den lugnare formen av terapeutisk YOGA kom sen in i mitt liv. Den erbjöd mig personligen något nytt. Den erbjöd introspektion, att vara närvarande i mig själv, att upptäcka vad kroppen hade för budskap till mig och att upptäcka vilka känslor som var undanträngda. Den erbjöd detta med en varm och kärleksfull attityd. En mjukhet som möjliggjorde för mig att känna tillit och mod att våga börja öppna stängda dörrar i mitt inre där jag inte andats på länge. Den möjliggjorde också för mig att börja känna kärlek och egenvärde i att ”vara jag”. Inte det jag levererar och presterar, utan det att bara vara jag. Den erbjöd personlig utveckling i yogaformat, ett forum där både kropp – sinne – och själ – fick vara närvarande, ta emot näring och skapa inre samtal med varandra för hållbar förändring, läkning och balans.

roots-and-crown

Att våga lyssna inåt och bli medveten om vad du behöver, och inte behöver. Bild från Ylva Deplanck

Yogan väcker insikter kring invanda präglingar och mönster som inte gör mig gott och ger mig även redskap hur jag själv kan arbeta mig igenom dessa mönster, skapa nya spår och avtryck i hjärnan och i kroppen som ger mig ökad förutsättning för balans i den riktning jag önskar.

Den terapeutiska DANSEN erbjuder liknande gåvor, men mera i flöde, i livets dans och rytmer. Att få syn på ditt rörelsemönster, få syn på hur känslor, tankar och attityder påverkar vår fysiska kropp och hur vår fysiska kropp påverkar våra känslor, tankar och attityder. Att vara din inre betraktare genom denna ”meditation i rörelse”. Att frigöra spänningar och lämna utrymme för mera livsenergi och glädje.

Till mångt och mycket möjliggör dessa yoga-och dansmetoder, som är ”kroppsbaserad terapi”, en chans att fördjupa andningen (hämmad andning = stress i hjärnan och kroppen, vilket bl.a. påverkar hormonerna negativt). Den terapeutiska yogan och dansen ger en chans att dämpa och lugna hjärnvågorna i hjärnan samt att främja hjärnans plasticitet (hjärnan är ständigt under förändring, frågan är i vilken riktning…). Metoderna stimulerar höger hjärnhalva och balansen mellan hjärnhalvorna. De ger också inre styrka, centrering, medvetenhet och hjälper dig att vara autentiskt närvarande i nuet, i livet, i kroppen och i känslorna.

Medveten närvaro och medvetenhet om andningen tillsammans med kärleksfull attityd är några av de viktiga nycklarna för att öppna porten till dig själv och din fulla potential.

roots-and-crown
”Genom att söka din inre stillhet får du ökat flöde på alla plan i livet” – Ylva Deplanck. Bild från Ylva Deplanck

Vill du veta mer, komma på en kurs eller boka en konsultation?
Varmt välkommen att kika in på www.rootsandcrown.se

Med värme
Ylva

roots-and-crown

Ylva Deplanck driver firman Roots and Crown som erbjuder terapeutisk yoga-och dans som redskap till ökad medvetenhet, bättre hälsa och ökad livskvalitet.

Legitimerad fysioterapeut (sjukgymnast)
Diplomerad yogalärare/yogaterapeut HoliYoga/ HoliYoga Hormon/ HoliYoga Röst, Frigörande Dans inspiratör, Coach Medveten Andning, MammaMage-tränare samt utbildad inom Sound Healing.

Att bryta sina mönster och skapa en ny vana

Har du någonsin funderat på hur du borstar dina tänder? Var någonstans du börjar? Uppe eller nere? På höger eller vänster sida? Och vilken hand borstar du tänderna med? Jag kan nästintill garantera att denna procedur ser exakt likadant ut oavsett vilken dag det är och om det är morgon eller kväll. Många av våra vanor gör vi bara, vi sätter på autopiloten och så behöver vårt medvetna jag inte hålla koll på detaljerna.

Om du en dag skulle få för dig att byta hand eller börja borsta på en annan sida i munnen så gissar jag att du skulle behöva slå av autopiloten och behöva koncentrera dig ganska mycket för att inte falla tillbaka där du brukar vara? Hur lång tid tror du att det skulle ta innan denna nya tandborstning skulle kännas som det normala läget, läget där du återigen kan slå på autopiloten? Jag har provat att borsta annorlunda och det kändes definitivt inte bekvämt och avslappnat. Däremot har jag inget svar på hur lång tid det skulle ta innan det skulle bli mitt nya bekväma sätt att borsta tänderna på. För bara efter några gånger så glömde jag bort min utmaning och föll tillbaka in i gamla mönster. Gissningsvis så skulle det säkert ta minst ett par veckor innan jag kände mig någorlunda bekväm att borsta tänderna med höger hand, även om jag är mer dubbelhänt än många andra.

Det tar alltså väldigt lång tid för oss att bryta våra mönster och hitta nya vanor. Ändå envisas vi med att tro att quick-fixes är det som kan hjälpa oss. Vi vill gå till en terapeut, oavsett om det är samtals- eller fysioterapeut, en enda gång och sedan vara ”fixade”. Om vi får med oss några övningar hem så gör vi dem kanske 3-4 dagar och tror att vi mår bättre. Sedan tar det ofta inte lång tid innan vi är tillbaka i gamla mönster igen och där vi började. Likadant när det gäller träning eller meditation, vi börjar vårt nya liv i några dagar, sedan tillåter vi att livet kommer emellan, släpper nya vanorna och faller tillbaka in i gamla mönster.

Jag tänker att tanken med tandborstningen kan vara ett bra exempel för oss för att förstå vad som egentligen krävs innan vi känner oss bekväma i någonting nytt. Innan den nya vanan blir en del av oss och självklar. Det kommer krävas en del tankekraft och energi för att bryta våra gamla mönster och vanor och då gäller det att vi har med oss argument och motivation till att fullfölja dem. Framförallt tänker jag att det skapar en medvetenhet kring att processen är lite längre än vad vi oftast tror och förståelse för hur lätt det kan vara att falla tillbaka till det gamla. Oavsett om det gäller förändringar i kosten, nya träningsvanor, daglig meditation för att minska stress eller att gå av bussen en hållplats tidigare.

För om vi har medvetenheten kring hur lätt det är att ta tandborsten i vår vanliga och bekväma hand så kanske vi också kan vara mer förlåtande mot oss själva när vi gör snedsteg från våra nya vanor. Samtidigt som det också kan komma en vänlig påminnelse från oss själva, just ja, jag ska borsta tänderna med andra handen idag. Även om det känns obekvämt idag så vet jag att det kommer kännas bekvämare i framtiden om jag fortsätter försöka.

Att bryta sina mönster är inte alltid det lättaste. Vad har du för erfarenheter av det? Hur lång tid tog det innan det var en naturlig del av ditt liv?

Länkkärlek 14 – Mammatrams

Idag presenterar jag Lisa som bloggar på Mammatrams. Jag blev förtjust i hennes sätt att skriva redan i första inlägget jag läste på bloggen, den ”torra humorn” tilltalar mig! Nu i dagarna går Lisa i väntans tider och i dagens inlägg gör hon bland annat en snygg jämförelse mellan temat på min blogg och sitt eget liv. In och läs hos Lisa för att se vad hon väntar på och såklart, läs dagens inlägg här nedan:

mammatrams

Personlig utveckling, träning, terapi, och livet

Beautiful Life-Annas huvudspår, personlig utveckling, träning, terapi och livet, känns som en sammanfattning i fyra ord av mitt liv fram tills nu.

Jag tänkte först skriva om träningen jag kämpat med inför min stundande förlossning om bara några dagar, och om hur jag står förhållandevis ofta på tröskeln till ”mitt nya liv med aktiv träning”, eller ”första dagen på resten av mitt liv” eller annan valfri klyscha i sammanhanget.

Sedan kom jag på att det här med terapi är betydligt viktigare för mig, så jag ville berätta om hur jag i två omgångar har bett om, och fått, hjälp via kognitiv beteendeterapi. Min högst generella slutsats blev, precis som Nellie Rolf (Länkkärlek 10), att alla borde gå på det ibland, problem eller ej.

Terapin byttes till personlig utveckling, eftersom det i mångt och mycket går hand i hand, men det spårade ut i en invecklad utläggning om personlig kärna, föränderlig- och oföränderlighet, samt livets glada dagar i 20-årsåldern.

Slutsatsen, under rubriken ”livet”, blev att vi är summan av våra val – en fras jag stulit ur en bra serie på Netflix visserligen, men ack så sann – och att jag gillar mig själv.

Som du kan räkna ut med lilltån så blev texten lång och osammanhängande. Den är fortfarande lång, men den bär i alla fall någon sorts röd tråd; mig. En sorts livsfilosofi, och varför ännu en mammablogg gjorde entré på vår svenska, milt sagt överbefolkade, bloggscen:

Tidsoptimisten

Jag har vetat i några veckor att jag har det här inlägget att skriva. Det finns en deadline, och texten ska inte publiceras hos mig på min blogg. Det finns någon annan som är villig att lägga upp någonting som jag har skrivit, och därtill utan att ha läst det ännu. I och med det enkla faktumet så är jag såld.

Men… Jag har vetat i några veckor att jag har det här inlägget att skriva. Alltså har jag inte gjort det – än, alltså. Jag gör det nu, i enlighet med principen om alltings fulländning i sista stund.

Precis som med det mesta i mitt liv så väntar jag med att ta tag i saker, tills sagda saker liksom kommer och ”hämtar mig”. Ja, jag är lat på det sättet. Jag skulle säkert kunna vara mycket mer produktiv/effektiv/skärpt/whatever om jag inte levde efter mottot att saker och ting har en förmåga att lösa sig själva, så länge man gör något åt dem förstås och inte bara sitter rakt uppochner och väntar på att lösningen ska stega fram och örfila en i pannan, vill säga.

Latmasken

”Jag är lat av den värsta sorten”, sa en gammal studiekompis en gång över ett ölbord i Rennes. ”Jag gör allt jag kan för att bli klar i ett svep, för när jag väl sätter mig så händer det inget mer.”

Han pratade för övrigt inte om öl när han sa så. Man kan diskutera om det verkligen handlar om lathet eller inte, men jag funkar likadant. Jag jobbar alltid bäst under press, för då finns inget utrymme för den där lilla rösten som påminner om hur tusen andra saker skulle vara roligare att göra just precis nu. På det sättet blir det jag gör, just nu, det enda som jag har lust att göra.

Jag har ett spretigt och kreativt sinne som behöver piskas till fokus för att prestera. På gott och ont. Mest ont, om man tar hänsyn till alla floder av tårar som detta givit upphov till under åren, men det brukar sluta ganska bra ändå.

Jag ser livet lite som en sådan där platt, horisontell rulltrappa i avgångshallarna på Arlanda, du vet, som obevekligt rullar på oavsett vad man anser om farten eller befolkningen på bandet. Förr eller senare kommer man till vägskäl där man tvingas till det man vet att man måste göra, och då blir det gjort. Därför är det så lätt att låta saker och ting vara fram till dess. Jag lyckas åka snålskjuts på det sättet.

Min blogg

Min nuvarande blogg, som sannolikt kommer att förbli min aktuella blogg så länge jag alls bloggar, kom till på det sättet. Den dök upp på bordet för egen maskin till slut, efter att jag gått runt och varit ömsom arg, ömsom ledsen och vilsen och framför allt orolig i min graviditet under en längre tid och blåvägrat starta ännu en halvdan blogg som jag tappar intresset för efter ett år eller två.

Till slut pallade jag inte att vara utan ventil längre. Jag behövde ett uttryck, en styrfena under surfbrädan, för att inte drunkna i den överväldigande livsomställning som var på väg med sambo, hus, barn, bil, lån och livsmål samtidigt.

Ja, varför göra någonting till hälften? Lika bra att få allt gjort i ett svep, eller hur var det?

Lite tramsigt tyckte jag fortfarande att det var, därav namnet Mammatrams. Men det visade sig, inte helt oväntat, att ämnet är outtömligt – i alla fall för mig.

Mer än bara ”mamma”

Jag är å andra sidan mer än bara mamma. Jag har gjort mycket i mitt liv, jag har inte gått den rakaste vägen men definitivt den roligaste. Om jag hade varit av den sorten som lägger vikt vid mina egna prestationer så hade jag haft anekdoter att för egen maskin underhålla en helkväll… men nu är jag inte det. Jag har glömt mycket, men det poppar upp ibland som små flöten i minnets mörka vatten och kommer med i bloggen.

Jag har som sagt drivit flera olika bloggar, men ingen har fastnat så som mitt Mammatrams har. Anledningen är enkel; vi går genom livet under ständig förändring, och att hålla sig till en nisch har varit hopplöst för mig. En av bloggarna var till exempel yrkesrelaterad, men jag är ju mitt yrke lika lite som jag fortfarande är den där unga säsongsarbetande resetjejen, eller den skönlitterära bloggaren om vardagsögonblick.

Att vara mor är däremot det enda garanterat oföränderliga hos mig, vad som än händer. Att väva in min historia i bloggen runt en så fast kärna gör den varaktig, och jag arbetar med att få den att växa på samma sätt som jag gör med min son – dvs med kärlek, envishet och tålamod på olympisk nivå.

Det som skiljer mig från mängden

Jag är inte unik, det finns många andra mammabloggar som säger som det är – eller som det kan vara, i alla fall. Jag menar hallå, vi är ju alla olika. Det enda min blogg har som man inte kan hitta någon annanstans, är min röst. Mina ord. Min historia är trots allt bara min.

Det är en blogg, inte en bok. Det betyder att där ibland finns inlägg med nästan bara bilder, ibland bara text, ibland är det inte mycket torr humor med alls, trots undertiteln, och ibland är det i förbifarten. Som sagt, det är en blogg och jag är precis som du; ojämn, och antagligen ganska intressant under allt det där tramsiga vi gärna håller på med alltså.

Bantningshets och att räkna kalorier

Häromdagen snubblade jag över lite kommentarer och tankar kring hur mycket viktnedgångshets och bantningstips det finns runt om på bloggar (och naturligtvis andra ställen också, men just nu tänkte jag hålla fokus på just bloggarna). Tankar gick bland annat kring att vilja läsa bloggar som ger inspiration utan att bantningshetsa. I dessa tankar fanns det också en frågeställning kring varför det måste stå antal kalorier efter ett recept, vilket fick mig att fundera vilka signaler jag sänder ut med min blogg.

Jag har ju väldigt nyligen börjat skriva in näringsvärden efter vissa av mina recept. Min tanke med detta har varit att försöka sprida goda och enkla kostråd baserade på de nordiska näringsrekommendationerna. Min tanke har inte varit att späda på ytterligare i en värld full av kroppshets och bantningshysteri. Ju mer jag tänker på det ju mer inser jag att jag kanske inte vill fortsätta med att skriva ut näringsvärdena längre, med tanke på vad det kan skicka för signaler oavsett vad mitt egentliga syfte är.

Personligen läser jag ganska mycket näringsdeklarationer när jag handlar. Mitt syfte då är att undvika det ”dolda sockret” och få kunskap kring vad det är jag stoppar i mig. Ju mer jag lär mig om kost, ju mer planerar jag för att få i mig en bra och balanserad kost. För att till exempel få veta skillnaden mellan olika likvärdiga produkter och kunna ta ett beslut kring vilken jag vill välja så behöver jag ibland lusläsa näringsdeklarationer och där ingår ju också kalorivärdena.

bantningshets-räkna-kalorier

I en balanserad kost finns det utrymme för det mesta i måttliga mängder.

Mitt huvudsyfte när jag intresserar mig för näringsvärden och näringsdeklarationer är inte att gå ner i vikt. Mitt huvudsyfte är att få till en bra balans i kosten som jag i slutändan blir piggare av och mår bra av i både kropp och själ. Jag hoppas någonstans att det ska lysa igenom även i bloggen, men jag är osäker på om det gör det när jag skriver ut näringsvärden efter några av mina recept. Därför vänder jag mig till dig nu:

Vad är dina tankar kring bantningshets och att räkna kalorier? Vad sänder jag för signaler till dig med mina näringsberäkningar?