Anna Finnborg

personlig utveckling, träning, terapi, livet

Beautiful Life
Psykodynamisk samtalsterapi
Beautiful Life
Personlig träning anpassad efter dig
Beautiful Life
Kombinera träning och terapi

Träning

SER-terapi

Priser

Löpteknik – hitta din drivkraft

I ett tidigare inlägg så har jag skrivit om ”Komma igång löpning” där jag delade med mig av en träningsupplägg som på åtta veckor gör det möjligt att jogga 30 minuter i ett sträck. Idag tänkte jag dela med mig av löpteknikstips som jag upplever ger stor effekt på löpsteget och framförallt utveckling i hastighet. Efter att ha delat med mig av dessa tips till en klient en gång så utbrast hen ”Varför är det aldrig någon som har lärt mig detta förut?”. Hen var väldigt förtjust i tipsen och tyckte de gav stor effekt på hennes framfart i löpspåret.

Löpsteget är ju en naturlig rörelse för oss och det är någonting som funnits med oss lång tid tillbaka i vår utveckling, men eftersom det inte alltid längre är en del av vår vardag som numera är fylld av andra transportmöjligheter så är vi många som glömt bort grundpelarna i steget. Löpning är ett enkelt sätt att träna, bara att ta med löparskorna, någon form av träningskläder och sen är det bara att ge sig ut i naturen när det passar in oavsett om det är en jobbresa, semester eller fritid. Då det är stor belastning på våra leder i löpningen så finns det också risk att dra på sig diverse skador. Jag har också haft klienter som haft problem med smärtor efter löpning som med dessa enkla tips har fått ett bättre löpsteg och mindre smärta i till exempel fötter och knän.

Tänk på att om din smärta inte ger med sig så är det bra att kolla upp den hos vårdcentral eller sjukgymnast så att det inte är något allvarligare! Du bör också tänka på att vi alla har lite egen stil och variant på löpsteget och om en försöker förändra för mycket i löpsteget på en gång så kan det hända att kroppen får lite ny träningsvärk eller smärta av förändringen. Därför kan det vara smart att dela in ett löppass i kanske 10-15 minuter löpteknik där du tänker lite extra på dessa tips och sedan känner efter hur det känns och kanske slappnar av lite och hittar någon variant mellan ditt gamla löpsteg och de nya tipsen! Med tiden kan du sedan köra hela ditt pass med den nya och numera invanda tekniken om den känns bra.

Löpteknik – foten under höften

Första tipset handlar om att foten aldrig bör vara framför höften, många gånger har jag hört och sett personer försöka springa fort genom att ta ut steget extra stort och sträcka fram foten så långt fram som möjligt. Försök istället ta lite kortare och snabbare steg och behåll foten under höften (mer om höftens drivkraft i nästa stycke). Tänk det ungefär som att hälen ska lyftas upp mot rumpan i varje steg. Om vi sträcker fram foten framför oss så kommer hälen vara det första som slår i marken och det kommer bli väldigt stor kraft som landar i hälen, vilket kan leda till hälsmärtor men också smärta högre upp i kroppen eftersom hälen också kommer bromsa upp steget och skicka ”vibrationer” uppåt i kroppen. Testa gärna en gång att överdriva ”älgkliven” och springa med foten framför kroppen och känn in hur hälen får ta emot all kraft och även bromsar mer än det ger effekt framåt.

löpteknik-häl-under-höft

Om du står stilla så kan du på detta sätt öva in känslan av att bara dra upp hälen mot rumpan och på det sättet alltid försöka ha foten under höften. Lägg på drivkraften i höften (se nedan) för att sedan få ett funktionellt och snabbt löpsteg.

Löpteknik – hitta drivkraften från höften

För att kunna andas ordentligt och få in det syre som kroppen behöver vid löpning så gäller det att ha en atletisk hållning och inte sjunka ihop och blockera andningsvägarna. Personligen brukar jag inte tänka jättemycket på just det, utan istället fokuserar jag på att hitta drivkraften framåt från höften, då upplever jag också att min hållning blir bättre automatiskt. För att förstå hur stor betydelse höften har i löpningen så kan du testa att stå jämfota och luta dig framåt med hjälp av att skjuta höften framåt och behålla resten av kroppen någorlunda rak. Ögonblicket precis innan du ramlar framåt, alternativt sätter fram foten framför dig för att ta emot dig, kom ihåg det ögonblicket, för det är den positionen i höften som kommer hjälpa dig att driva steget framåt i löpningen. Om du utnyttjar drivkraften i höften så kommer du inte behöva kämpa dig framåt med muskelkraft lika mycket i löpningen. Jag blir alltid överraskad över hur mycket farten ökar utan större ansträngning när jag tänker på det här i löpsteget!

 

drivkraft från höften

Var uppmärksam på att kroppens hållning fortfarande ska vara rak så att du inte bara lutar fram överkroppen när du försöker hitta drivkraften från höften. 

Löpteknik – studera ditt eller andras löpsteg

Ett sätt att kontrollera att du får till ett löpsteg med mycket kraft framåt och med foten under höften så kan du be någon springa bakom dig och se om de ser dina fotsulor. Om hela fotsulan syns i varje löpsteg du tar så får du upp foten ordentligt och möjligheten att du jobbar enligt tipsen ovan är stora. Du kan också kika in någon annans löpsteg om du blir omsprungen i spåret, ofta brukar jag se på dem som har bra fart i spåret att undersidan av deras fotsulor syns tydligt när jag är bakom dem. Personligen så är jag ute och ”lufsjoggar” (se skillnad på bilderna nedan) en del också om jag tar en liten jogg istället för en promenad, men om du vill utvecklas och höja upp tempot i din löpning så rekommenderar jag verkligen att försöka få upp hälen mot rumpan lite mer och absolut utnyttja drivkraften och hjälpen som du kan få av höften!

löpteknik-lufsjogg

Till vänster ser du hela fotsulan på höger fot och fokus ligger på att få upp hålen mot rumpan samtidigt som höften får driva steget framåt. Till höger ser du det jag brukar kalla ”lufsjogg” med betydligt lägre fotlyft, det är knappt så att vänsterfoten i bilden har lämnat marken. Lufsjogg för mig brukar innebära ett tempo strax över promenadtempo.

Vad betyder löpteknik för dig? Har du provat att vara medveten i ditt löpsteg eller drar du bara på dig löparskorna och sticker iväg?

Länkkärlek 2 – en inspirationskälla i trädgården

När jag läser riktigt bra bloggar så får jag verkligen den där längtan som nästan gör ont i bröstet som jag skrev om i förra veckans länkkärlek. I dagens länkkärlek så har jag också upplevt den där längtan när jag läst bloggen jag tänkt tipsa om idag. Jag brukar ibland fundera lite på att vi möter eller upptäcker en del människor precis i rättan tid och när vi behöver dem. Dagens blogg har verkligen varit en inspirationskälla i min flytt ut på landet och i min längtan och önskan att odla mat i trädgården.

Jag lärde känna dagens inspirationskälla i ett avsnitt från Better Bloggers Bloggbusiness. Det var någonting med blogginnehavarens röst och energi som tilltalade mig väldigt mycket och så klart blev jag ju himla nyfiken på vad det var för blogg hon hade med inriktning på trädgård. Sedan dess har hennes blogg varit ett stående inslag i min läsning nästan varje dag och om du har minsta odlingsintresse så rekommenderar jag verkligen ett besök inne hos Sara Bäckmo på Skillnadens Trädgård!

inspirationskälla-skillnadens-trädgård

Sara upplever jag har en väldigt bra struktur på hur hon når ut i olika sociala medier och jag hittar hela tiden nya spännande tips vare sig jag läser på bloggen, på hennes Facebook-sida eller Instagram. Det blir aldrig tjatigt eftersom Sara aldrig lägger upp samma sak på alla medier, det blir bara en känsla av dubbelt så mycket bra grejer! Hon finns också på Youtube, men själv använder jag inte Youtube så mycket som prenumerationskanal så hennes filmer tittar jag mest på om hon länkar i de andra medierna. Missförstå mig inte nu, jag fullkomligen älskar hennes videos, men jag kollar på dem allteftersom hon länkar till dem i övriga medier!

Om Skillnadens trädgård och Sara Bäckmo:

Bor: På Skillnaden i Bökebacken söder om Växjö.

Familj: Maken Philip, psykoterapeut, Otto, 7 år, Viggo, 6 år, Alba, 4 år  och nyfödda Loa, samt fyra katter och en hund.

Ålder: 38

Odlar: Skillnadens Trädgård, en 450 kvm stor köksträdgård i odlingszon 3.

Yrke: Journalist.

Jag uppskattar också att det finns en personlighet i Saras blogg. Hon utgår alltid från trädgårdslivet, men väver in en del av andra utmaningar och möjligheter från livet. Samtalsterapeuten i mig tilltalas naturligtvis också av att Saras make är psykoterapeut och inlägg som ”Hur en kärleksfull relation kan ge tid för trädgård” går jag igång på lite extra. Jag tilltalas också av att hon inte verkar rädas att prova saker som vissa säger inte funkar, hon provar och går det så går det och mycket av hennes experiment har gett bra resultat. Lite sådan som jag är också, jag vill att odlingen ska bli så enkel som möjligt och inte innebära onödiga kostnader eller mycket krångel.

 

inspirationskälla-skillnadens-trädgård

Foto: Sara Bäckmo. I hennes serie ”Den lilla köksträdgården” har jag bland annat hittat egen inspiration att sätta potatis i en hög med kompostmaterial. Någonting som jag innan inte tänkt på var möjligt, men den växer bra här hemma hos mig just nu!

inspirationskälla-skillnadens-trädgård-bondbönor

Foto: Sara Bäckmo. Bondbönor har sedan jag upptäckte dem i butik för x antal år sedan varit en favorit och genom Sara så har jag upptäckt att det verkar relativt lätt att odla på egen hand!

inspirationskälla-skillnadens-trädgård-nässelvatten

Foto: Sara Bäckmo. Jag har inte velat lägga massa pengar på gödning och genom Sara så har jag upptäckt nässelvatten och täckodling som naturlig och gratis gödning. Nästan så att en kan se hur tomatplantorna växer i växthuset just nu här hemma! Guldvatten eller kissvatten har jag inte vågat prova än…

Vilken är din största inspirationskälla bland bloggare?

Den förbjudna ilskan

Min utbildning till samtalsterapeut är psykodynamiskt inriktad, det vill säga under en terapiprocess rör vi oss både i dåtid, nutid och framtid beroende på vad som känns mest aktuellt just där och då. Någonting som jag som terapeut upplever som vanligt hos många är att vår rätt till våra egna känslor försvann någon gång i barndomen, vi blev uppfostrade till att vara duktiga, snälla och helst tysta barn. Bieffekten av detta i vuxen ålder blir lätt att vi har svårt att förstå våra egna känslor och förnimmelser i kroppen eftersom vi under så lång tid lärt oss att stänga av känslor och trycka undan dem. En känsla som jag ofta ser som en förbjuden känsla är ilskan och det är den jag tänkte ägna detta inlägg till.

I vårt samhälle idag förknippas ofta ilska med någonting negativt, någonting som en inte ska visa för någon annan, utan det är väldigt vanligt att vi knyter näven i fickan och trycker undan ilskan. En effekt av det blir ofta att till slut måste den här känslan få komma upp någonstans, vilket kanske drabbar någon närstående eller nästintill oskyldig på jobbet. När bägaren är full är det inte så mycket som behövs för att det ska rinna över. Beroende på vilken person vi är så kan också det här nedtryckandet av ilskan göra att vi slår väldigt mycket på oss själva (mentalt), vi tar ut ilskan på oss själva, ibland utan att vi är medvetna om det. Om vi inte vågar uttrycka att vi är missnöjda med någonting (en början till ilska) så har vi svårt att värna om våra egna gränser, om vi inte värnar om våra egna gränser så börjar vi lätt må sämre och sämre och om vi inte vågar uttrycka oss så är det ju bara oss själva kvar att slå på. Och slår på oss själva, det gör vi då rejält. Vi har ju oss själva att skylla ”hur kan jag vara så dum så jag inte säger ifrån, jag bara fogar mig utifrån andra”. Självhatet växer och självkänslan krymper.

I mitt terapirum vill jag skapa en trygghet där klienten får rätt att finnas, oavsett vilka känslor och tankar som dyker upp. Det ska vara ett tryggt rum där ditt äkta jag sakta men säkert kan krypa fram genom alla skal och försvar som du byggt upp under hela livet. I terapirummet ska det kännas tryggt att ta plats, låta och få finnas med allt vad det innebär. En enkel och effektfull övning som jag ibland tar till är att reagera tillsammans med en hög med tidning. Den är så pass enkel så jag vill tipsa om att den går bra att göra hemma också, antingen tillsammans med någon som du känner dig trygg med, eller också på egen hand. Prova övningen om du känner att ilskan är en förbjuden känsla även i ditt liv.

Övning – den förbjudna ilskan

Ta fram en hög med tidningar, reklamblad eller liknande. Ta fram mer än vad du tror du behöver. Sätt dig i en stol eller på golvet och fundera lite på din livssituation just nu. Finns det några situationer där du känner att du inte kan eller inte vågar säga vad du tycker, känner dig orättvist behandlad eller liknande. Fundera om det finns några känslor kring frustration, irritation, ilska, vrede eller liknande i din kropp och sinne just nu. Försök i sådant fall gå in i känslan och minnas hur den känns i kroppen. Kanske är det en irritation som du vill rikta mot din chef, partner, vän, förälder, barn eller annat. Här och nu är det helt okej att känna det här, även om det till en början känns främmande och förbjudet att ta till dig det. Känn in känslan tills du verkligen känner att du är mitt uppe i denna känsla.

Res dig nu upp och ställ dig framför högen med tidningar. Börja med att ta upp en av dem och riv isär den mitt itu. Riv sönder den i mindre bitar. Knöla ihop den till bollar. Släng bollarna i golvet. Gör vad du själv tycker känns rätt just här och nu och rikta din energi mot tidningarna. Fortsätt med fler tidningar. Om du känner dig trygg i rummet och omgivningen, skrik lite också. Ta i från tårna när du river i tidningarna, arbeta med hela kroppen. Om det går för lätt att riva, riv tjockare buntar, om det går för tungt att riva, riv tunnare bunt. Skrik. Gråt. Tillåt dig själv att känna det som kommer upp. Tillåt dig själv att ventilera det som under lång tid tryckts undan.

Håll på och riv tidningar tills känslan i kroppen lugnar ner sig. Sätt dig sedan ner eller lägg dig ner. Fokusera på andetagen i kroppen och känn in hur kropp och sinne känns nu. Känns det likadant om innan övningen eller känns någonting annorlunda?

förbjudna-ilskan-övning-tidningar

Såhär kan de se ut efter att vi har haft tillgång till en hög med tidningar i denna övning

Vad är ilska för dig? Tillåten eller förbjuden?

Mina kontraster – en lista

Så länge jag kan minnas så har jag alltid haft lätt för att ta in argument från båda sidor i frågor och ämnen. Jag brottas hela tiden med olika alternativ i allt från att välja vilken film jag ska se på till vilket parti jag ska rösta på. Samtidigt som jag älskar kontraster i livet och att det faktiskt inte alltid behöver vara på ETT sätt hela tiden, så går det ju helt klart åt mycket energi när jag inför varje litet beslut behöver väga för- och nackdelar för vad som händer om jag väljer än det ena än det andra. Just nu får jag ofta kommentaren att ”oj, vilken kontrast att flytta från Stockholm till ett hus på landet”. Självklart förstår jag att det är en kontrast, men kontrasterna är så självklara i mitt liv så jag ser dem nästan inte, de bara finns där hela tiden. Många gånger försöker jag ta beslut som gör att jag kan få gnaga lite på kakan samtidigt som jag kan ha den kvar, inte alltid det funkar så bra, men försöker i de fall det funkar.

I kategorin Personliga Anna så har jag tidigare berättat om några av mina egenskaper och förra veckan så berättade jag om sorgen och saknaden. I detta inlägg som också tillhör den kategorin tänkte jag lista några exempel på kontraster som jag brottats med, och älskat, i större delen av mitt liv.

Lista på kontraster:

Landet – Storstan (landet är min största kärlek just nu, även om vissa saker är lättare i stan)

Egentid – Social tid (min introverta sida gör mig aldrig ensam, men det är trevligt med annat sällskap ibland också)

Spontanitet – Planering (utifrån en bra planering är det lättare att vara spontan)

Kaos – Struktur (jag försöker städa och ha struktur, men så kommer virvelvinden och så är det kaos igen)

Introvert – Extrovert (en introverts betänksamhet och en extroverts längtan att stå i centrum)

Traditioner – Nya påhitt (älskar nostalgi och att återuppleva minnen, men allt nytt är också så spännande)

Svag – Stark (ena dagen erövrar jag världen, nästa dag är det även ett projekt att ta sig upp ur sängen)

Frihet – Ansvar (har svårt att säga nej till att lära mig nya saker och ta ansvar eftersom jag älskar att lära mig nytt, men får lätt lite panik när jag inser mängden jag tagit på mina axlar)

Magkänsla – Hjärna (numera är magkänslan starkare än logiska hjärnan, men det kan vara tufft att lyssna på magkänslan när logiken säger att den har fel)

kontraster-stillhet-brasa-öppen-spis

Att vara ensam, tända en brasa och läsa en bok kan vara bland det bästa som finns!

kontraster-aktiv-med-vänner-grilla-hamburgare

Samtidigt som det kan vara hur trevligt som helst att grilla hamburgare tillsammans med goda vänner!

Hur ser din vardag ut? Väljer du alltid det ena eller andra på ett enkelt sätt eller brottas du också med kontraster?

Förväntningar på sommaren – veckans övning

Hur mår du så här dagen efter midsommarafton? Min gissning är att det finns några i landet som inte mår speciellt bra med tanke på gårdagens firande. Själv är jag pigg och glad då jag numera inte brukar speciellt mycket alkohol längre och ska fira även lite idag tillsammans med min bror och hans fru eftersom hon jobbade igår. Innan jag gör det så tänkte jag bjuda på en liten övning som du kan göra någon dag nu inför att vi står med sommaren framför oss. För många innebär det en del ledighet, för några kanske det innebär lite extra möjlighet till jobb. Oavsett så kan denna övning vara givande eftersom just sommaren är en tid då många av oss har höga och många förväntningar.

Förväntningar på sommaren – veckans övning

Förbered dig för övningen genom att ta fram papper och penna, gärna färgpennor eller kritor också om det finns tillgängligt! Sätt dig bekvämt på golvet med papper och penna framför dig, eller vid skrivbordet eller kanske köksbordet. Ta först tre stycken riktigt djupa andetag där du andas in genom näsan, fyller först magen med luft och sedan fyller på med ännu mer luft i bröstkorgen och håller andan någon sekund, sen öppnar du munnen och suckar ut luften, gärna med en ljudlig suck. Slut nu ögonen en liten stund och fortsätt med djupa andetag, men mer naturligt djupa och andas bara med hjälp av näsan om det känns bra. Ta fem stycken andetag innan du börjar göra någonting annat, fokusera tankarna på andetagen och att slappna av i kroppen.

Fortsätt blunda och börja nu tänka på ordet sommar. Vad innebär sommar för dig när du tänker på ordet spontant? Väder? Aktiviteter? Jobb? Ledighet? Ser du dig själv med sällskap eller med egentid? Kan du se var du själv befinner dig i tid? Nutid? Dåtid? Framtid? Kan du känna eller se någon specifik ålder? Öppna nu ögonen en stund och skriv ner en lista på ord som dök upp när du tänkte på ordet sommar. Den här listan är bara till för dig och det finns absolut inga rätt eller fel, du kan och får förknippa precis vad som helst när du tänker på ordet sommar. När du känner dig klar med listan så går du vidare till nästa stycke.

Slut nu ögonen igen och ta några djupa andetag igen, fokusera tankarna på andetagen och räkna till fem stycken djupa. Tänk nu på en specifik sommar, den sommaren som du nu har framför dig. Vad dyker upp då? Var extra uppmärksam på vilka känslor som dyker upp i din kropp. Om det är svårt att sätta ord på en känsla så försök först definiera om det är en behaglig eller obehaglig känsla och försök sedan gå djupare in i känslan för att eventuellt hitta ord till dem. Öppna nu ögonen igen och skriv ner de saker som dök upp när du tänker på sommaren som du har framför dig. Det kan vara både aktiviter, känslor eller förnimmelser i kroppen som dök upp och som du kan skriva ner. Ta god tid på dig med din andra lista också, du går vidare först när du känner dig helt redo.

Ta nu och kika lite på båda listorna och jämför dem. Skiljer de sig mycket åt? Känner du stor skillnad i kroppen och i dina känslor när du tittar på lista ett och när du tittar på lista två? Skulle du vilja stryka eller lägga till saker på någon av listorna nu när du ser dem bredvid varandra? Gör det om du känner för det! Ta gärna en annan färg på pennan så att du ser vilka ändringar och tillägg du gör från originalet.

Avsluta övningen med att fundera på vad du konkret kan använda dessa listor till och vad du kan ta med dig in i årets sommar. Fick du några insikter kring hur du ser på sommar och hur det verkar som om sommaren du har framför dig kommer bli? Ibland kan ju våra förväntningar på sommaren vara att vi ska vara fria, lediga och det ska vara fint väder varje dag, men i själva verket så har vi massor av förpliktelser och borden att ta tag i som aldrig hinns med annars som kan hänga över oss lite som en negativ känsla och det brukar ju kunna bli en del regndagar också under somrarna här i Sverige. Kanske insåg du någonting i första listan som du känner och förstår är viktigt för dig i dina förväntningar på sommaren, kan du använda dessa punkter och ta med dig dem in i denna sommar genom att vara medveten om dem? Behöver du lägga till eller ta bort någonting i sommarens planering för att sommaren ska bli sådär skön som vi oftast vill att den ska vara?

Fortsättning på övningen om du vill: Ringa in känslorna som du skrev ner på lista två. Om varje känsla skulle ha varsin färg, vilken färg skulle de ha då? Ta ett nytt tomt papper där du färgsätter delar av pappret med dina ”känslofärger”. Låt färgerna ta lite olika plats beroende på vad som känns rätt i dig. Färgerna kan också få olika former om det känns som de har det, annars bara färglägg i olika storlekar. När du känner dig redo kan du betrakta helheten i bilden. Hur stor plats och fokus tar varje känsla i ditt liv i förhållande till varandra? Stämmer det överens med hur stor plats de tog på bilden? Tycker du själv att det är en bra fördelning eller vill du göra någon känsla större eller mindre för att må bättre? Fundera lite på vad du konkret kan göra för att få till den förändringen, måla gärna en bild till med en helhet över hur du VILL att fördelningen ska se ut. Ha den som underlag i din planering av sommaren som vi har framför oss och lever i just nu!


Exempel på hur det kan se ut efter denna övning

Vad har du för förväntningar på sommaren? Fick du några nya insikter att ta med dig in i den underbara sommaren? Dela gärna med dig! Antingen här bland kommentarerna eller maila mig på anna@beautifullife.se!

Enkla kostråd – you still got the power

Denna veckas enkla kostråd handlar om att inte ge upp, du har fortfarande möjlighet att göra det bästa av en ”crappy” dag. Jag vet inte hur många gånger jag har hört någonting liknande ”på måndag börjar jag mitt nya liv”. Det ska börja ätas bra och det ska tränas, allt ska förändras på en och samma gång och det ska ske på den där magiska måndagen. Måndagen föregås så klart också med en riktig ätarhelg med allt du kan tänka dig i överflöd, det nya livet kan ju inte överges utan att ta ett ordentligt farväl av det gamla livet. Behöver jag fortsätta med att det nya livet ofta slutar med en trött och hungrig måndagseftermiddag eftersom den där matlådan/utelunchen kanske inte var sådär jättegenomtänkt i alla fall när den lagades/valdes i efterdyningarna från helgens sockerkoma. Som uppgjort för att redan första dagen falla tillbaka i gamla banor.

Nåväl, det var egentligen INTE det här jag skulle skriva om. Jag tänkte istället fortsätta på temat enkla kostråd som jag skrev lite om sist. Den här gången ligger mitt fokus på att ett snedsteg utanför vad du hade tänkt skulle ingå i din kost inte innebär att du måste fortsätta förstöra en hel dag, tänk istället på hur du kan ”rädda upp” och komplettera resten av dagen på bästa sätt. Om frukost och lunch bara bestått av snabba kolhydrater så kanske du kan lägga in en middag med fokus på protein? Om större delen av dagens måltider inte inneburit så mycket vitaminer, lägg till en massa grönsaker till middagen eller kvällsmålet innan läggdags?

Så mitt tips idag är att bara för att du gör avsteg från vad du egentligen vill äta ibland så betyder det inte att det är kört och att du kan fortsätta äta sådant du vet är sämre för dig resten av dagen, eller vänta ända till måndag innan du börjar om igen. Den bästa dieten/kosthållningen är den som du kan hålla dig till i vardagen och som håller dig mätt mellan måltiderna och hjälper dig att göra kloka val inför dem. I min kostrådgivning så utgår jag alltid från hur du äter i dagsläget och tipsar om val som gör att det blir lättare att nå din målsättning med träning och kost ofta med stegvisa förändringar så att du hinner vänja dig vid dem. Vilken dag som helst är den bästa att göra det du tycker och tror är bäst för din kropp och ditt liv, du behöver inte vänta längre än nödvändigt!

Personligt

För egen del så äter jag i stort sett alltid en med mina ögon vettig frukost, den är det sällan jag slarvar med. Lunch är också ett väldigt viktigt mål för mig och om jag får någon form av fysiska eller psykiska besvär (det vi i vardagen ofta kallar blodsockerdippar) så får jag dem framförallt om jag inte äter frukost och lunch regelbundet. Men ibland om jag ska iväg på saker och inte riktigt har planerat för dagens intag av mat så händer det så klart att det blir avstamp från vad jag egentligen vill stoppa i mig. En dag när jag känner att jag slarvat med maten så kan en lite fräschare middag innebära till exempel en äggröra med diverse grönsaker som jag alltid försöker ha hemma.

enkla-kostråd-äggröra-morot-paprika

Här är en äggröra gjord i kastrull med lite smör, låt den stelna till sig ganska långsamt och på lite lägre värme, här serverad med morötter och en grön paprika och bladpersilja (den senare från egen odling)

Har du några fler enkla kostråd att dela med dig av? Börjar du alltid ett nytt liv på måndagar?

Länkkärlek 1 – en kärleksförklaring i cyberspace

Jag började ganska tidigt att läsa bloggar och det var framförallt träningsbloggar som jag läste då och jag hade såklart en egen på den tiden också. Som jag nämnde förra veckan också så var jag ju en sucker för matbloggar och drev några egna även där i perioder. När jag tänker tillbaka så är det faktiskt tack vare bloggandet och vänskapen det gav som gjorde att jag en vacker dag tog mig till Friskis&Svettis spinledaruttagning här i Örebro. Utan den skulle jag nog inte vara på den bana jag är idag. Häftigt att tänka tillbaka på sådana där vägval i livet!

Lite då och då tänkte jag dela med mig av någon av mina favoriter i bloggvärlden. Någon som jag följer och blir inspirerad av. Länkkärlek är ett väldigt bra sätt att lyfta varandra här i cyberspace och samtidigt sprida fantastiska ämnen och människor till fler! <3

Personen som jag vill lyfta i detta inlägg kommer jag inte riktigt ihåg hur jag upptäckte, men det är drygt ett halvår, kanske upp mot ett år sedan som jag fann henne. När jag upptäcker någon ny och bra blogg så vill jag gärna läsa ikapp lite bakåt på bloggen för att verkligen lära känna personen. Det gjorde jag även denna gång och slukade massor av gamla inlägg. Det var så mycket i hela mig som tilltalades av hennes sätt att leva och platsen där hon levde. Ett tag fick jag tona ner läsandet lite för längtan efter ett liknande liv på landet gjorde nästan ont i mig. Jag fick helt enkelt läsa hennes blogg i lite lagom doser för att inte gå sönder inombords av längtan, haha. Jag har också sett dokumentärfilmen om henne som gick på SVT, rekommenderas!

Den jag vill lyfta vann utmärkelsen Årets Inspiratör på Finest Awards i år och jag blev glad ända in i själen när jag fick veta det, hon förtjänade det verkligen! Bloggerskan som jag rekommenderar att läsa är Jonna Jinton. Jag får en äkta och genuin känsla när jag läser inne hos Jonna och hon är en stor inspiratör för min egen del i att våga säga nej till storstaden och flytta ut på landet. Jonna fotograferar och målar otroligt fina bilder, om ingenting annat i hennes blogg skulle intressera dig så är det värt att besöka bloggen regelbundet bara för dem!

länkkärlek-jonna-jinton

Jag heter Jonna Jinton, är 26 år och bor i en liten by i Västernorrland.

Jag är egentligen från Göteborg, men för fem år sedan valde jag att helt ändra mitt liv. Lägenheten och storstadslivet höll på att kväva mig. Jag ville inte plugga, jag gjorde det för att jag trodde att jag ”borde” göra det. Jag kände mig olycklig och hade en oförklarligt stark längtan efter något helt annat. Naturen, stillheten, frisk luft, ängar, sjöar, solnedgångar. Tystnad. Ro i själen. Jag längtade efter Grundtjärn, den lilla byn 100 mil norrut där vi under hela min uppväxt haft sommarstuga.

Så jag bestämde mig för att flytta. Jag lämnade lägenheten, skolan, och mitt liv i Göteborg och flyttade till sommarstugan i Grundtjärn, en by på 10 invånare. Helt ovetandes om jag skulle klara det eller inte. Ett helt nytt liv tog form, med hårda upp och nedgångar. Från en trygg lägenhet till en vedeldad stuga där vintern blev min största utmaning.

Under fem år har jag nu bott här och jag har aldrig ångrat det en sekund. Jag känner mig fri här. Jag har naturen utanför dörren, norrsken och stjärnor på vinternätterna, blommor på ängarna. Jag har livskvalitet.

Idag lever jag på allt jag älskar att göra. Jag är fotograf, konstnär och bloggerska! 🙂

Välkommen in till min värld!

 

Ett litet, litet axplock av Jonnas fantastiska bilder. Titta och njut! Och gör snart ett eget besök hos henne! <3

Foto: Jonna Jinton

Foto: Jonna Jinton

Foto: Jonna Jinton

Mer länkkärlek: Vilka bloggar rekommenderar du?

Våga landa i sig själv

Igår läste jag ett inlägg hos Paulina Gunnardo om stress där hon ställer frågan till läsarna vad vi tror att anledningen är till att stress är en av de vanligaste anledningarna till sjukskrivning och att många ”biter ihop” även i ganska ohållbara lägen. Idag tänkte jag göra en uppdatering kring hur det går i meditationsutmaningen på 21 dagar som jag skrev om förra veckan. Jag har tänkt en del på det här med stress och meditation sen jag läste Paulinas inlägg och för att citera mig själv i kommentaren till inlägget så tror jag svaret på Paulinas fråga bland annat handlar mycket om att ”våga landa i sig själv”. Läs gärna ett exempel från en annan deltagare i meditationsutmaningen på det temat.

Om vi vågar landa i oss själva regelbundet så blir vi också mer vana att checka av hur kropp och själ mår och vi kan tidigare upptäcka varningssignaler på att någonting inte är bra. Många av de jag har pratat med som är eller har haft utmattningssyndrom pratar just om de där varningssignalerna som de vägrade att lyssna på strax innan de inte orkade längre. Det kan handla om magont/magkatarr, sömnrubbningar, glömmer saker, lättirriterade, alltid hög puls och så vidare och så vidare. Just där och då i smeten, mitt i stressen, så finns det liksom inte utrymme att stanna upp och reflektera varför den där magkatarren ger sig tillkänna som bara brukar komma vid alltför stressiga perioder. Insikterna kommer sen, efter kraschen (och det behöver inte vara den ”klassiska” gå-in-i-väggen-kraschen, lyssna gärna på Bubbel & Mjölksyras 15:e avsnitt där Madde berättar om hur det var och är för henne).

Ett sätt att öva på att våga landa i sig själv är just meditationen, eller i alla fall bli medveten om vad meditation och återhämtning skulle kunna vara för dig, speciellt om du lever ett väldigt stressigt liv. Jag har mediterat en hel del innan jag gick med i meditationsutmaningen hos Josefines Yoga, men har haft svårt för att ta mig tiden och ron att göra det regelbundet och varje dag. Vi har nu hållit på och mediterat 15 minuter varje dag i 10 dagar, snart halvvägs! Jag är stolt över att jag fått till rutinen nu och verkligen gjort min meditation varje dag (jag gör den på morgonen), men framförallt är jag så nöjd och glad över att jag får ta del av Josefines alla tips kring olika meditationer. Inte en enda dag hittills så har vi gjort en meditation som är den andra lik. Jag tänker att utmaningen är väldigt bra just för att den bjuder på bredden av meditation, kanske kan även du som är skeptisk till meditation hitta en favorit eller i alla fall någonting som funkar?

Vi har suttit stilla och bara andats, vi har fått skaka loss hela kroppen i en kundalini shaking, vi har tänt ljus, vi har haft ögonkontakt med oss själva, vi har haft ögonkontakt med en vän, vi har dansat till våra favoritlåtar, vi har övat på att behålla sinnesjämvikt, vi har legat i död mans ställning och vi har stått rakt upp och ner. Några av de här sakerna har jag själv tidigare inte sett som meditation, men jag är väldigt glad att jag har upptäckt dem, de är alla bra på olika sätt, beroende på syfte och hur du själv mår och behöver just där och då.

våga-landa-i-sig-själv-meditation-shaking

Litet smakprov på Kundalini Shaking eller var det dansen kanske? Obekvämt och motstånd inför, väldigt skönt under tiden och efteråt

våga-landa-i-sig-själv-meditation-dans

Kände mig plötsligt en morgon väldigt avigt inställd till meditationsdansen, gav mig själv lite spelrum och satte igång musik och började lite lätt sittande, innan jag kom igång med stående dans

Vad är återhämtning och meditation för dig?

Att leva med saknaden och sorgen

Inom mig finns en stor sorg och saknad. Denna sorg och saknad finns inte där hela tiden, men den blir påmind då och då. Ibland oftare och ibland mer sällan. Till exempel gjorde den sig påmind för ett tag sedan när jag satt ensam på ett café i Stockholm. In på caféet kom det en ung tjej tillsammans med en lite äldre man. Jag tolkade det som att det var en dotter tillsammans med sin pappa och det där svarta hålet av saknad i bröstet gjorde sig påmind.

Min pappa är inte död. Det är inte den saknaden jag pratar om. Min pappa lever, även om han inte längre är till sina sinnens fulla bruk. Min pappa har en diagnos, paranoid schizofreni. En sjukdom som är svår att såhär i efterhand bedöma när den började, även om diagnosen förklarade en del konstiga händelser bakåt i tid. Innan sjukdomsbilden blev helt tydlig så var vi många som hade svårt att förstå vad allting handlade om. Vad var sanning? Vad var påhitt? Och varför skulle det hittas på en massa saker? Vart kom allting ifrån?

Jag hade flyttat hemifrån för ganska längesen under perioden när det var som värst. Jag hörde historier, men undvek situationer där jag kunde tänkas möta honom och telefonsamtalen hade jag börjat undvika tidigare. Åren gick och han fick till slut en plats på ett vårdboende. En lättnad spred sig såklart, men ändå en svart skugga av skam kring det hela. Allt konstigt som hade hänt, alla påhitt och alla som han hade haft kontakt med. Tystnaden infann sig, men ändå fanns där ett ihåligt ekande någonstans. En salig blandning av mina egna känslor och andras runt omkring mig som var svårt att reda ut.

För två år sedan så påbörjade jag mitt livs bästa och största resa. Min resa till att bli samtalsterapeut och x antal timmar med regressioner och terapisamtal i utbildningen. Jag hittade sammanhang där jag kunde prata om precis allt utan att vara rädd för skuld, skam eller dömanden. Det var här den stora processen i mig påbörjades, men det var nog inte förrän på begravningen av farfar i våras som den stora polletten ramlade ner. Jag blev överraskad och nästintill chockad när pappa och två personer från vårdboendet anmäldes till minnesstunden. Den där saliga röran av känslor från olika håll överöste mig. Hur skulle ett möte kännas? Hur skulle han bete sig i kyrkan?

Insikten kom som ett varmt sommarregn. Inledningspsalmen på begravningen spelades och jag förstod att det jag letar och längtar efter kommer jag aldrig kunna få i det här sammanhanget. I det här sammanhanget är det jag som är den starka, det är jag som tar om hand om. Den insikten kändes okej och välkomnande, jag hade fått ett tydligt svar på en av mina stora frågor. Jag kände inte längre skuld och skam i tanken på honom, snarare någon form empati. Jag hade kommit någorlunda i mål på en del av terapiprocessen att acceptera och lite mer förstå att våra föräldrar gör sitt bästa utifrån deras situation och erfarenheter och där de är just då, även om det inte måste betyda att vi förlåter exakt allting de har gjort.

Det känns fortfarande lite konstigt att ta in honom i mitt liv igen även om jag har bestämt mig för att göra det och har börjat besöka honom mer regelbundet nu. Jag har lite svårt att bestämma mig för om jag ska säga pappa eller hans namn när jag pratar om honom och jag märker att det är lätt att hamna i gamla mönster och känslor inför besök. Det går också åt väldigt mycket energi under ett besök, även om de till synes är väldigt stillsamma och lugna. Men jag tänker inte gömma mig bakom någon annans känslor längre eller mina egna känslor av skam. Han kommer inte riktigt tillfredsställa den där saknaden och sorgen som finns där då och då, men han har funnits i stor del av mitt liv och han kommer fortsätta finnas och jag kommer tillåta det.

saknaden-och-sorgen-inre-barnet

Det inre barnet som fortfarande lever inuti oss söker egentligen ”bara” kärlek och bekräftelse, längtan efter det kan fortfarande finnas kvar

Finns det några mörka skuggor i ditt liv? Vill du fortsätta ha dem mörklagda eller är du villig att försöka försonas och prata om dem?

Livskraft och livsglädje

Det krävs en hel del jobb för att underhålla, vattna och plantera ut mina odlingar just nu. Ibland får jag en känsla av att aldrig bli klar, vilket är lite frustrerande för en prestationsmänniska. Men de dagar när jag håller på eller de dagar som jag bara går ut för att inspektera och njuta av det som ploppar upp i odlingarna nu så myser jag från topp till tå. Det är också en känslomässig berg-och-dalbana när en planta någon gång ser lite hängiga ut, eller om en sådd inte verkar ta sig och så plötsligt mår plantan bättre eller så tittar det upp lite livskraft ur jorden helt plötsligt från en sådd som jag nästan gett upp hoppet kring.

Mina odlingar gör att jag känner mig närmare naturen, ger en fascination över livet och livskraft och ger mig otroligt mycket livsglädje över att kunna öppna dörren varje morgon och bara få ströva omkring mitt i allt det här. Idag bjuder jag på ett bildregn med livskraft och livsglädje från min trädgård!

livskraft-katt-sällskap

Katten Ronja har tydligen blivit en växthuskatt och gillar att sällskapa med mig när jag håller på med mina odlingar

livskraft-potatis-täckodling

Potatisplantor som tittar upp ur experimentet att odla direkt ner i en täckodling och inte ner i jorden

livskraft-potatis-täckodling

Potatisplantan trycker sig upp bland blandat trädgårdsrens, fascinerande livskraft! <3

livskraft-bondböna

Här är en bondböna från en sådd som jag nästan hade gett upp hoppet kring, men så igår upptäckte jag att plantorna börjar titta upp tillslut! Åh! Glädje!

livskraft-tomat-planta

Och denna tomatplanta trodde jag att jag hade lyckats döda vid utplantering, var lite för hårdhänt när jag försökte sänka ner stammen så långt ner i jorden som möjligt och det knakade till en del i stammen. Den har sett väldans vissen ut sen dess, men så idag upptäckte jag att den hittat livskraft igen!!

livskraft-chili-planta

Chiliplantorna är jag inte ursprungsmoder till, de har jag fått, tack! <3 En av plantorna producerar redan lite frukt med härliga färger!

livskraft-sockerärter

Detta är ju rena drömmen! Smakade en sockerärta igår och de där en köper i tråg i butik kan ju dra något gammalt över sig. Här snackar vi smakrik livskraft! Kanske de blir en del av en midsommarsallad nästa vecka? <3 *lycka*

livskraft-ärtskott

Här testar jag att så torkade gula ärter och tänkte skörda som ärtskott. Var lite fundersam till om det verkligen fanns någon livskraft i de där torkade gula ärterna som annars brukar användas till ärtsoppa. Men titta vad de grönskar!

Hur fyller du på med livskraft och livsglädje?